Jag och de diffusa uppfattningarna

Jag hade stora planer på att vara extremt hurtig idag. Jag skulle gå upp tidigt och åka till gymmet. Sen skulle jag gå en långpromenad. Iställer så sov jag till halv tolv, för att långsamt masa mig upp, äta min förbannade müsli och sedan så släpade jag mig till gymmet. Så lite rätt har jag fått i alla fall.

På tal om gymmet, jag kör ju det här spännande Cardio- programmet på motionscykeln. Det går ungefär ut på att jag ska förbättra min kondition, och genom att cykla efter vad min puls klarar av så ska jag uppnå full effekt på konditionsfronten. Det som är det tråkiga med historien är ju att min puls och jag inte är riktigt överrens. Jag är FULLSTÄNDIGT övertygad om att jag orkar massor. Min puls däremot är en riktigt fena på att stiga som tusan, och sedan aldrig mer sänkas. Detta resulterar i att motionscykeln tvingar mig att cykla någonstans mellan nivå 1 och 3, även fast jag frenetiskt försöker höja motståndet. Jag menar, kondition har väl ändå lite med vilja att göra också? Eller? Jag vill ju cykla fort och med tungt motstånd. Vad min puls sedan har att säga om saken känns ju tämligen orelevant. Eller är det bara jag som har denna diffusa uppfattning?

På tal om ingenting alls, så ringde farfar för en stund sedan. Mycket trevlig gammal man det där. Jag svarar, glatt, i telefonen. I andra änden hör man då: Va? Är inte pappa hemma?
Man skulle kunna tycka att det är trevligt att få växla några ord med sitt barnbarn. Men vad vet jag, det här kanske också är någon diffus uppfattning som enbart jag har?

Skriv din åsikt

Skriv vad du tycker:

Du heter?
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Din bloggadress:

Tyck till!

Trackback
RSS 2.0